Fortsättning

Jag fortsätter dagen efter mitt bottennapp i sista uppdateringen. På morgonen kl 8 började jag frekvent ringa hälsocentralen i Krokom för att få en tid och kolla upp mitt ballongknä. Helt sjukt vad jag ringde, jag ringde så många gånger att jag till slut blev helt hundraprocentigt säker på att det var hundraprocent omöjligt att komma fram. Till slut nådde jag fram och fick prata med mammas gamla vapendragare Rut Malmroth, alltid trevligt att prata med vuxet folk som man vet har ett gott öga till en. Vi kom överens om en tid som senare skulle visa sig resultera i ett blodtömt knä och en kortizonspruta, sen tre dagars vila på det. Tre dagar till! Helt sjukt efter att varit borta i en vecka från fotbollen kännr man sig som världens svikare, man tänker på hur snacket går bland spelare och ledare: "vart e Emil då?" varpå nån svarar "sitter väl hemma och äter friterat grisfett och dricker ister" Skämt osv jag for hem till Offerdal där Mackan hjälpte mig att ladda hem Atlantis 2, ja ni läste rätt (Johan, Mats, Simon och Krille) spelet Atlantis som vi använde som en massmördare mot tid och verklighet har en uppföljare och det bästa av allt är att det funkar. Måste spela! Efter visiten i Offerdal åkte jag och Sandra till Hammerdal där vi spenderade ett och ett halvt dygn, mycket trevligt och mysigt var det. Vi fick kvalitetstid med Sandras pappa efter hans allvarliga hjärtproblem och det var verkligen uppskattat från båda håll. För dom som inte vet så höll han på att stryka med och har numera en Pacemaker. Jag brukar ju försöka få in nån typ av moralkaka i varje inlägg så nu borde det naturligt bli att man ska ta till vara på tiden man har med sina föräldrar, syskon, vänner osv för om man har riktigt otur kan det faktiskt hända hemska saker. Så visa vänlighet respekt och tacksamhet mot dom som förtjänar det och ta inte för givet att alla vet hur mycket ni älskar dom.